Tack vare lerkolloidernas möjlighet till jonbyte kan tillförda katjoner (positiva joner) bindas till ytorna. Detta minskar risken för urlakning samt rotbränning vid för höga näringsnivåer. Därmed kan den totala näringsnivån ökas något, som i sin tur gör det lättare att få kompakta plantor.
Lerans möjlighet att adsorbera näringsämnen skapar en rotstyrd långtidsverkan. Till skillnad från andra vanliga långtidsverkande gödselmedel, där värme och fuktighet styr avgivningen, är det rötterna själv som går in i leran och hämtar den mängd näring den vill ha, så länge det finns tillgängligt. En viktig egenskap är dess katjonbytande förmåga (CEC), men vår lera har även en viss anjon kapacitet (AEC) vilket är mycket ovanligt. Analyser visar att vi har en av världens renaste leror som är mycket välanpassad för användning inom hortikulturen.